Damallsvenskan knappar in på Allsvenskan, men klyftan är fortfarande stor
© 2026 allsvenskanfotboll.se. Alla rättigheter förbehållna.
Den svenska damelitfotbollen har utvecklats enormt under de senaste åren, både på planen och i klubbarnas organisation. Numera går det knappast att diskutera svensk elitfotboll utan att inkludera både damernas och herrarnas högsta serier. För den som följer Damallsvenskans tabell vecka efter vecka är det tydligt att det inte enbart handlar om placeringar, utan också om hur långt utvecklingen har kommit.
Under lång tid betraktades Damallsvenskan och Allsvenskan som skilda världar. I dag är det allt vanligare med så kallade dubbelklubbar. Föreningar som Hammarby, Djurgården, AIK, Malmö FF, BK Häcken och IFK Norrköping har elitlag på både dam- och herrsidan. Ligorna tar intryck av varandra, delar på resurser och tävlar om samma talanger, tränare och analytiker.
Skillnaden i förutsättningar har historiskt varit stor. Allsvenskan blev i praktiken en proffsliga redan i slutet av 1990-talet, när det första tv-avtalet gjorde det möjligt för i stort sett alla spelare att bli heltidsproffs. I Damallsvenskan har intäkterna länge bara räckt till heltidskontrakt i undantagsfall.
Det håller på att förändras. Fler föreningar erbjuder i dag heltidstjänster, bättre träningsvillkor och specialiserad stödpersonal. Samtidigt visar slutrapporten från Elitprojekt Dam 2023–2025, som Elitfotboll Dam och Svenska Fotbollförbundet tagit fram tillsammans, att många klubbar fortfarande har begränsade resurser och få anställda i nyckelroller. Rapporten pekar ut vägen framåt för att skapa starkare elitmiljöer och organisationer: tidigare elitförberedande utbildning, mer individanpassad träning och ett tydligare arbete för att rekrytera och behålla kvinnliga tränare och ledare.
Spelet i Damallsvenskan har tagit stora kliv framåt. Intensiv press, snabba bollvinster och effektiva omställningar kännetecknar i dag flera av lagen. BK Häcken vann ligan 2025 med 58 poäng och var både seriens bästa offensiva och defensiva lag, med 83 gjorda mål och bara 17 insläppta. Det var klubbens första guld under Häcken-namnet, efter fyra raka andraplatser.
Tidigare dominerades ligan av ett fåtal klubbar. FC Rosengård har tagit 13 damallsvenska guld sedan serien startade 1988, men under 2020-talet har dubbelklubbarna utmanat på allvar. Hammarby, Häcken och Rosengård har turats om i toppen, och när dam- och herrlag i samma förening delar analysverktyg, tränarutbildning och träningsmiljöer suddas skillnaderna i arbetssätt ut.
En av de tydligaste förändringarna syns på transfermarknaden. Enligt TV4 Sporten drog de damallsvenska klubbarna tillsammans in 6,3 miljoner kronor på spelarförsäljningar för fem år sedan. Nyligen var siffran uppe i omkring 40 miljoner kronor på ett år. När Felicia Schröder gick från Häcken till Real Madrid rapporterades summan till över 15 miljoner kronor, och Hammarbys försäljning av Ellen Wangerheim till Manchester United beskrevs av klubben som en rekordaffär för Damallsvenskan.
Elitfotboll Dam har dessutom startat Projekt 50, med målet att transferintäkterna från Damallsvenskan och Elitettan ska nå 50 miljoner kronor om året från 2027. För klubbarna innebär det både en svårighet, eftersom de främsta spelarna lämnar för utlandet, och en möjlighet, eftersom pengarna kan återinvesteras i akademier och talangutveckling. Häcken har exempelvis som strategi att alltid ha fyra till sex spelare i truppen med försäljningspotential.
Utvecklade akademier och förbättrad scouting har skapat fler vägar till elitnivå. Många föreningar driver i dag gemensamma utvecklingsprogram för flickor och pojkar, där man delar på träningsmiljöer, ledare och kunskap. Rapporten från Elitprojekt Dam lyfter samtidigt att unga spelare behöver fler matcher på rätt nivå och mer speltid i seniorfotboll för att ta steget fullt ut.
Publikintresset har ökat markant under 2020-talet. År 2023 hade Damallsvenskan för första gången på 18 år ett publiksnitt på över 1 000 åskådare per match, mycket tack vare Hammarby, som drog över 4 000 personer i snitt. Det var då den högsta publiksiffran någonsin inom svensk damidrott. Under säsongen 2025 såg totalt 169 037 åskådare matcherna, en ökning med 8 procent från året innan, och den bäst besökta matchen var mötet mellan Hammarby och Malmö FF inför 6 372 personer.
Jämfört med herrsidan är klyftan ändå stor. Allsvenskan hade 2,6 miljoner besök under säsongen 2024, och AIK slog samma år publikrekordet för svenska klubblag. Det ökade intresset har också väckt nya frågor: när dubbelklubbarna tar med sig herrfotbollens supporterkultur har flera spelare höjt rösten mot glåpord och trakasserier från läktarna, och debatten om hur damfotbollen ska behålla sin publikkultur pågår fortfarande.
Tabellplaceringar, formkurvor och kampen om ligatiteln används ofta för att åskådliggöra konkurrensen inom svensk elitfotboll. Men jämförelser mellan serierna bör göras med försiktighet. Tabellen säger mycket om den sportsliga konkurrensen, men inte allt. Klubbarna har fortfarande väldigt olika ekonomi, olika många heltidsanställda och olika förutsättningar i övrigt.
Att Damallsvenskan och Allsvenskan knyts närmare varandra är en av de mest framträdande förändringarna inom svensk elitfotboll just nu. Fler dubbelklubbar, växande transferintäkter och stigande publiksiffror pekar åt samma håll. Samtidigt konstaterar Elitprojekt Dam att konkurrensen ute i Europa ökar snabbt, och att svensk damfotboll måste höja utvecklingstakten för att behålla sin position. För den som följer svensk fotboll innebär det fler skäl än någonsin att hålla koll på både guldstriden i Allsvenskan och toppstriden i Damallsvenskan.